VERKSAMHETEN

på

FREINETSKOLAN

Bild och Form

DEMOKRATISK FOSTRAN

Jag kan påverka

Jag behövs

Tillhörighet

FRIA UTTRYCKET

Jag får uttrycka den jag är, det jag känner, tycker, tänker och uppfattar

Självkänsla

TREVANDE FÖRSÖKET

Jag får pröva mig fram

Jag får jobba utifrån min nivå

Mitt arbete duger

Självförtroende

AUTENTISKA ARBETET

Jag lär mig för min egen skull och jag har viktiga saker att lära andra

Meningsfullhet

Om Freinet

Vårt uppdrag som skola är att ge våra unga kunskaper och färdigheter för att möta såväl framtida studier som rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Vi arbetar freinetpedagogiskt för att fullfölja detta uppdrag.

Celestin Freinet (1896-1966) utvecklade sin pedagogik i en tid då blind auktoritet var ett faktum i skolan och fascism bredde ut sig i Europa. Freinet, som verkade i Frankrike, insåg vikten av att fostra människor med demokratisk handlingskraft och att det måste börja i skolan. Han såg också, liksom flera andra progressiva pedagoger vid den här tiden, att pedagogiken måste förändras för att de unga skulle utveckla kunskaper nödvändiga för dem själva och för samhället. Eleven måste t ex få möjlighet att öva och pröva för att hitta vägen till det rätta svaret, de måste få påverka sitt lärande och uppleva det som meningsfullt, de måste få ansvar och få arbeta praktiskt, utforskande och skapande i förening med det teoretiska. Varje elevs naturliga lust och inneboende kraft att lära och skapa, själva och tillsammans med andra, måste tas tillvara av pedagogen. Freinet utvecklade metoder för att hans elever skulle få möjlighet till allt detta. Viktigt i undervisningen var till exempel att kontinuerligt få planera delar av sitt arbete själv, att uttrycka sig i ”fria texter”, att dela med sig av sitt arbete via böcker eller tidningar man gjorde själv, att träna sig i att föra fram sina åsikter, lyssna till andras och diskutera, att söka kunskap utanför skolan genom utflykter, studiebesök och kommunikation med andra skolor.

Sedan Freinets tid har de pedagoger som följt i hans fotspår behållt kärnvärdena om ett lärande som är meningsfullt, elevaktivt och utforskande, där eleverna kontinuerligt får möjlighet att uttrycka sig intellektuellt och estetiskt och utveckla sin demokratiska kompetens. En del metoder har fallit bort och nya har tillkommit. Som freinetpedagog fortsätter man utveckla sin undervisning och de metoder man använder för att på bästa sätt låta kärnvärdena genomsyra lärandet och möta de ungas behov.

Här följer en beskrivning av hur freinetpedagogiken och de kreativa lärprocesserna genomsyrar verksamheten på vår skola. Dels i en beskrivning av hur arbetsprocessen ser ut för ett arbetsområde i ett ämne eller tema, dels hur några centrala delar av verksamheten ser ut från låg- till högstadiet. Sist beskrivs hur verksamhetens arbete är förankrat i styrdokument och på vetenskaplig grund.

Arbetsprocessen

I varje arbetsområde arbetar man efter en struktur där de unga får inflytande och möjlighet att utveckla sin demokratiska kompetens, samt arbeta på många olika sätt i autentiska, utforskande (”trevande”) och skapande lärsituationer.

Arbetsprocessens struktur ser ut så här:

Arbetsområdets övergripande innehåll och mål presenteras för eleverna. Pedagogerna kartlägger vad eleverna redan har med sig på området.
Elever och pedagoger diskuterar arbetets generella upplägg för att ta tillvara elevernas synpunkter.
Pedagogerna planerar för vad i arbetsområdet som behöver bearbetas gemensamt genom t ex föreläsning, diskussioner, laborationer eller studiebesök och vad i arbetsområdet eleverna kan få planera för själva.
Eleverna får välja ett eget område eller en fråga, större eller mindre, att fördjupa sig i.
Under arbetets gång planerar pedagogerna för att eleverna får

- utveckla demokratisk handlingskraft genom arbetsformer som övar demokratiska förmågor
- prova och välja olika metoder
- undersöka och kommunicera utanför skolan
- uttrycka känslor, tankar, idéer i t ex text, tal, bild, musik, poster, estetisk produkt
- det ”blir något” av arbetet; t ex en estetisk produkt / text / tal
- presentera (del av) arbetet för andra
- utvärdera det egna och det gemensamma lärandet i klassen

Värdegrundsarbete

Värdegeundsarbetet pågår kontinuerligt på skolans alla stadier. Genom sitt förhållningssätt där respekt och omtanke för alla som vistas i skolan, ansvarar all personal för att de unga ska lära sig visa hänsyn och tolerans för andra. Pedagogerna arbetar fortlöpande med främjande aktiviteter för att stärka gruppklimatet i klasserna anpassade efter respektive grupps behov, samt för att förebygga mobbning och trakasserier.

En gång om året förenas skolan under några veckor i ett skolgemensamt värdegrundstema. Etnicitet och mångfald, miljö och jämställdhet står i fokus enligt ett rullande treårsschema, vilket innebär att eleverna får arbeta på djupet med vart och ett av dessa viktiga områden tre gånger under sin tid hos oss, en gång på låg-, en gång på mellan- och en gång på högstadiet.

Kreativa lärprocesser

Vi strävar efter att arbeta kreativt och skapande i skolans alla ämnen och på alla stadier. Att få arbeta kreativt med att lösa problem, att få konstruera något först i tanken och sen på riktigt, att få uttrycka tankar, idéer eller fantasi i till exempel text, måleri eller musik aktiverar många sinnen och förenar teori och praktik, eller ”handens och hjärnans arbete” som freinetpedagoger kallar det. Därför kan man exempelvis konstruera spel i samhällskunskapen, bygga mobiler i matematiken eller skapa kläder med specialfunktioner när programmering och slöjd integreras.

Alla elever har ett långt arbetspass bild varje vecka i vår ateljé, där de har tillgång till en mängd olika material och tekniker; måleri, teckning, akvarell, tryck, skulptur, keramik för att nämna några. Alla barn uppmuntras och stimuleras att hitta sitt uttryck och att fortsätta utveckla sitt bildskapande under hela skoltiden.

Musikundervisningen på skolan ser ut så här: På lågstadiet får barnen arbeta i musikverkstad exempelvis med att spela instrument, skriva musik och sjunga karaoke. De har också sångsamling både klassvis och tillsammans på hela lågstadiet. På mellan- och högstadiet varvas instrumentspel, musikteori, sång och eget musikskapande.

Alla elever på lågstadiet får arbeta med enkla slöjdtekniker och hantverk, både inom ramen för ämnesundervisningen och i slöjdverkstad. På övriga stadier arbetar man med slöjdens olika tekniker och material och får lära sig planera ett slöjdprojekt från start till slut, med val av vad som ska tillverkas, val av material och teknik utifrån faktorer som hållbarhet och miljö och avslutningsvis en utvärdering av arbetsprocessen.

Samtliga praktisk-estetiska ämnen – bild, musik och slöjd – tar upp ämnena ur ett historiskt och samtida perspektiv och belyser konstens roll t ex utifrån genus, synen på dess funktion i samhället och som bidragande i arbetet för hållbar utveckling och av teknologiska framsteg.

Eleverna i år 1-3 har också dans under c:a 10 veckor per termin under ledning av danspedagog. Fokus ligger på att uttrycka sig i rörelse och dans och inte på att lära sig steg.

Utflykter, fältstudier och studiebesök

I år 1-3 har man en utflyktsdag i veckan för att kunna göra studiebesök, fältstudier, idrottsaktiviteter och ta del av kultur. Man har också tid för såväl fria som styrda lekar och aktiviteter med pedagogiskt syfte. Studiebesöken förläggs ofta till muséer och ofta deltar barnen då i museilektioner. Under fältstudier kan barnen observera och arbeta med fenomen som har till exempel har att göra med kretsloppet, livscykler, ämnen och dess egenskaper eller kraft och rörelse, dvs arbetsområden inom biologi, kemi och fysik. Utflyktsdagarna planeras ofta utifrån det tema man arbetar med i klassen.

På mellan- och högstadiet ser det ut på samma sätt. Schemat är upplagt för att det ska vara enkelt att arbeta utanför klassrummet, t ex med att samla information, göra intervjuer och besöka intressanta platser och miljöer som finns i närområdet och Göteborg i stort.

Studieresor

Fyra gånger under sin skoltid hos oss får eleverna vara med om studieresor av lite skiftande slag, i år 2, 3, 7 och 9. Resorna bekostas av skolan.

I år 2 och 3 gör klasserna en dagsresa tillsammans till en plats som anknyter till något av de teman man arbetar med under läsåret. Ekehagens forntidsby besöktes till exempel under förra läsåret.

I år 7 åker klasserna till Branäs i Värmland under fyra dagar för att lära sig om friluftsliv och åka skidor utför. För många är det första gången de står på ett par skidor och det brukar vara mycket nöjda och glada elever som kommer tillbaka till skolan, med lite erfarenhet och kunskaper om utförsåkning! Resan är också viktig för klassens gemenskap då man får många tillfällen att hjälpas åt – i skidbacken och med boende och mat – och på kvällarna har man det trevligt med brädspel, lekar och ”häng”.

I början av höstterminen i år 9 gör klasserna en 9 dagar lång resa med Rosa Bussarna. Man åker ner genom Europa via Berlin och Prag till Krakow i Polen med förintelselägret Auschwitz som slutdestination och huvudsakligt mål. Rosa Bussarna ordnar transport och matlagning under resan men det är skolans personal som organiserar studiebesöken, aktiviteterna och arbetet under resan. Bussen stannar vid campingplatser längs vägen där man ”slår läger” för att äta, duscha och sova. För dem som inte vill delta på hela resan finns möjlighet att tillsammans med någon av lärarna åka hem efter några dagar.

De studiebesök man gör anknyter på olika sätt till andra världskriget, förintelsen och tiden som följde, ”kalla kriget”. För eleverna är resan omtumlande på flera sätt. Man kommer varandra nära då man bor och sover på bussen (inuti eller på taket!) och upplever så mycket tillsammans. Många känslor väcks framför allt vid besöket på Auschwitz och man får lära sig ta hänsyn till olika sätt att hantera det. Klassen får en gemensam upplevelse med sig hem att bearbeta och arbeta vidare i skolan. Inte oförståeligt beskriver många detta som ett minne för livet.

Utställningar och avslutningar

Tre gånger om året har skolan evenemang då hemmen bjuds in att komma och ta del av elevarbeten. Det första evenemanget äger rum i slutet av november då vi har basar och elevernas hantverk visas och säljs till förmån för en hjälporganisation som eleverna röstar fram, samt 9:ans skolresa. Före påsk har skolan vernissage där elevernas bild- och slöjdarbete ställs ut. Det sista evenemanget sker i början av juni då skolan har en utställning där elevernas arbete i det skolgemensamma värdegrundstemat visas upp.

Vi firar julavslutning i Masthuggskyrkan och sommaravslutning på Lorensbergsteatern och då bjuds elevernas hem på alla stadier in att komma och vara med. Avslutningarna brukar innehålla en blandning av framföranden med musik av alla slag i solo-, grupp- eller klasskonstellation. Vi tycker att det är extra roligt när egna sånger framförs!

Arbetets förankring

Planering utifrån läroplan på skolans lärplattform

Pedagogerna planerar och dokumenterar varje arbetsområde utifrån läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Planeringen finns tillgänglig för elever och vårdnadshavare på skolans lärplattform, Schoolity. På Schoolity kan elev och vårdnadshavare också följa elevens kunskapsutveckling på arbetsområdet.

Tematiskt arbete

Skolans styrdokument och forskning påtalar vikten av att skapa helhet och sammanhang i lärandet genom att sammanföra eller integrera ämnesövergripande kunskapsområden. På vår skola har undervisningen i huvudsak en tematisk organisation där flera ämnen integreras med varandra i såväl i skolämnesorienterade teman som problemorienterade teman, till exempel: ”Ecot av vårt fotsteg” (hållbar utveckling – i princip alla skolämnen), ”Huset” (matematik, bild, samhamhällskunskap, hemkunskap), ”Stjärnor och hjältar” (religion och fysik).

Sammanförandet av olika ämnen kring till exempel ett samhällsproblem, en idé eller ett fenomen skapar synergieffekter. Till skillnad från att lära sig om varje kunskapsområde separat ger ett tema eleverna möjlighet att se hur olika kunskapsfält hänger ihop och påverkar varandra. Det är dock också viktigt att man i temat växlar mellan det tematiska perspektivet och de ämnesmässiga så att eleverna får kunskap om det ämnesspecifika, exempelvis begrepp och modeller, och förstår vilka ämnen de arbetar med inom ett tema.

Formativ bedömning

En viktig del i pedagogerna arbete är att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Dels sker en så kallad summativ bedömning i slutet av arbetsområdet – vilka mål nådde eleven, vilka nåddes inte? Dels sker en formativ bedömning kontinuerligt under hela arbetsområdet. Den formativa bedömningen går ut på att eleven på olika sätt ska få återkoppling och göras medveten om sitt lärande medan arbetsområdet pågår för att veta vad hen ska göra för att lyckas så bra som möjligt i lärprocessen. För att detta ska bli möjligt så är det viktigt att pedagogen genomför ett antal moment i sin undervisning:

diskuterar arbetsområdets innehåll och möjliga sätt att arbeta och redovisa för att elverna ska få inflytande och förförståelse tar med elevernas synpunkter i den mån det är möjligt och lämpligt i planeringen inleder undervisningen på arbetsområdet med att delge eleverna arbetsområdets mål
genom vilken redovisningsform de ska bli bedömda, samt hur de ska få öva på och arbeta med de kunskapskrav och förmågor de ska bli bedömda på under arbetsområdets gång
ger olika former av återkoppling till eleven, muntlig eller skriftlig, så att eleven förstår hur hen bör fortsätta arbeta under arbetets gång
skaffar sig en överblick över hur arbetet går för eleverna för att kunna justera sin undervisning och fånga upp dem som eventuellt behöver stöd vid arbetsområdets slut
använda den summativa bedömningen till att hjälpa eleven se framåt – så här långt kom jag, vad är nästa steg i min kunskapsutveckling och hur kommer jag dit?

En lärande organisation

Som skola har vi ansvar för att ständigt följa upp, utvärdera och utveckla vårt sätt att arbeta. Det ska ske i ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. Vi ska vara en lärande organisation som utvecklar och förfinar våra metoder för ökad trygghet och trivsel och för ännu bättre kunskapsresultat.

Trygghetsarbetet och hur vi arbetar med detta redovisas i skolans Trygghetsplan. I skolämnena upprättas varje år en ämnesplan med åtgärder för att utveckla och förbättra områden vi uppfattar brister eller kan förbättras.

För att utveckla hela personalgruppens allmän- och specialpedagogiska kompetens så arbetar vi kontinuerligt med att utveckla vår kunskap på en rad olika områden. De metoder vi väljer att fördjupa oss i för att kunna använda i arbetet ska vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Den ena – formativ bedömning – har redan beskrivits här ovan under en egen rubrik då området idag anses så centralt för att utveckla undervisningskompetensen hos lärare och höja kunskapsresultaten hos eleverna. Andra områden som står i fokus:

Lågaffektivt bemötande (Bland annat Ross Greenes och Bo Hejlskovs böcker om hur man bäst arbetar förebyggande och i kontakt med barn i (som lätt hamnar i) affekt.

Digital kompetens. Digital kompetens är ett övergripande kunskapsmål i grundskolans läroplan och i flera av de enskilda ämnena finns ämnesspecifika digitala kunskapsmål. Inför kommande år ser vi att fler ämnen kommer beröras och att målen blir fler. Vi arbetar därför med en IKT-plan i varje ämne och en IKT-policy för hela skolan. Det är viktigt för oss att hitta en balans mellan digitalt arbete och arbete ”med papper och penna”.

De digitala verktygens främsta fördel ligger i att de på olika sätt erbjuder unika möjligheter att ge stöd i lärandet som traditionella läromedel eller arbetsmetoder saknar. Dessa vill vi ta vara på och utveckla. Därför förfogar våra elever i år 4-9 dagligen över en egen iPad. Eleverna i 1-3 arbetar med varsin iPad när de är i halvklass och två och två när de är i helklass.

Programmering är en del av den digitala kompetens våra elever ska utveckla och vi är sedan några år tillbaka igång med detta på högstadiet och har under den senaste tiden även arbetat med det på låg- och mellanstadiet.

Metoder vi strävar efter utveckla och använda i högre utsträckning för att bättre kunna anpassa lärmiljön för olika behov, stimulera och motivera lärandet och ge oss nya verktyg för att arbeta freinetpedagogiskt:

Koperativt lärande
”Grej of the Day”
Carol Dwecks forskning om ”Growth Mindset”
James Nottingham tankar om ”Utmanande undervisning”.

Hur vi arbetar i personalgruppen med vårt utvecklingsarbete på skolan ska förstås också ske med metoder som vilar på vetenskaplig grund. Därför sker vår kompetensutveckling huvudsakligen genom olika former för kollegialt lärande vilket idag anses ge bäst effekt för en skolas utveckling. Verksamheten är organiserad så att man har tid för samplanering med sina närmsta ämneskollegor kring ämnesundervisningen, lektionerna och bedömning, men också med sitt arbetslag för samverkan kring det tematiska arbetet.

Vidare har vi lärgruppsmöten för diskussion, workshops osv där vi ofta arbetar i tvärgrupper. Vi använder oss också av Skolverkets program för att utveckla lärares förmåga att undervisa i sitt ämne, de så kallade ”Lyft- programmen”. De ämnen pedagogerna har "Lyft" i är matematik, No, So och svenska.